Det medför alltid negativa konsekvenser för barn att växa upp med en förälder som har ett risk-/missbruk eller psykisk ohälsa. Det påverkar det anhöriga barnets vardag, mående och skolgång. Dessa barn ges inte samma förutsättningar till skolframgång som andra barn. Vuxna i skolan har en ytterst viktig roll för dessa barns fortsatta utveckling och framtidstro.

Bland de största hindren för att barn och unga i familjer där en förälder har ett risk-/missbruk eller psykisk ohälsa upptäcks, är den omgivande skammen och stigmat. Det gör att allt för många barn får gå igenom hela sin barndom och känna sig osynliga och ensamma.

Forskning och vår erfarenhet visar att enstaka infotillfällen av externa aktörer för antingen elever, lärare eller elevvård inte räcker till för att skapa förändring. Därför har vi utarbetat, testat och utvärderat ett koncept för flerdimensionellt arbete i skolan för en bestående förändring. Min stig i skolan jobbar för att förändra hela kulturen för hur man ser på anhöriga barns behov av stöd i skolan. Det handlar inte "bara" om upptäckt och åtgärdsplaner, utan om så mycket mera - om vad var och en i sin yrkesroll kan göra här och nu, oberoende av upptäckt eller inte. Det handlar om att bryta stigma genom eget exempel. 

Min stig i skolan utgår ifrån vad unga själva har
uttryckt att de önskar sig av vuxna i skolan.

Ur Organisationen Maskrosbarns rapport Skolkurage (se här nedan för mera läsning)