Hur vi jobbar inom Min stig
Vi träffar alltid nya barn och unga individuellt första gången, dels för att de skall känna sig trygga och få ett ansikte på oss och dels för att lite kartlägga situationen. För många unga känns det bra att hålla 1-3 individuella träffar innan man börjar fundera på att ansluta sig till en kamratstödsgrupp med jämnåriga.
Första kontakten kan ske med en för barnet trygg vuxen på plats, ofta har vi träffat nya unga tillsammans med t.ex. skolkurator, men det är inget måste. Vi träffas där det känns bra för den unga.
Alla våra stödformer bygger på den evidensbaserade metoden Hela människan hjulet som i sin tur tar avstamp i Aron Antonovskys KASAM-teori som består av:
-
Begriplighet
-
Hanterbarhet
-
Meningsfullhet
För att främja barnets känsla av tillvarons begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet jobbar vi i enlighet med metoden omkring följande teman:
1. Förälderns sjukdom: Beroendesjukdomar och psykisk ohälsa
Varför insjuknar en del men inte andra? Hur ser sjukdomsutvecklingen ut? Vi diskuterar sociala, genetiska och biologiskt ärftliga aspekter. Detta tema är något som barn och unga ofta går och grubblar på. Kommer jag att bli sjuk som min förälder?
Genom ökad förståelse för sjukdomen, kan man bättre förstå förälderns mående och beteende. En annan viktig aspekt är att samtidigt lära sig mera om hur man kan ta hand om sig själv för att må bra för att minska riskerna för att själv eventuellt insjukna.
2. Jag och min familj
Den bild vi har av vår familj påverkar också vår självbild. Vi funderar på familjesystemet och hur det kan komma i obalans då roller byts eller förändras. Ens familj kan vara okej även om vissa beteenden inte är det. Det kan vara förvirrande att både älska och vara besviken på sin förälder samtidigt. Alla familjer ser olika ut och går igenom olika svårigheter. Barn ska dock aldrig bära ansvar för sin familjs eller sina föräldrars svårigheter.
3. Självbild
Familjesituationen och de känslor som den ger upphov till påverkar också ofta barnets självbild och känsla av egenvärde. Vi funderar på teman som identitet och jobbar för att stärka deltagarnas självkänsla för att hjälpa dem att förstå sig själva och frikoppla sitt egenvärde från de omständigheter man befinner sig i. Vi försöker också hitta barnets glädjeämnen och resurser och diskuterar omkring dem, bekräftar och förstärker dem. Vi talar också vilka rättigheter barn och unga har.
4. Känslor
Alla människor har känslor. Känslor kan aldrig vara fel, vi försöker identifiera dem och pratar om hur man kan hantera dem på olika sätt - även svåra känslor.
5. Hur tankar styr beteende
Vi diskuterar hur tankar, känslor och beteende hänger ihop och påverkar välmående. Genom att lägga märke till negativa tankar och öva på att tänka snälla och positiva tankar, kan man också förbättra sitt välmående.
6. Valmöjligheter
Man kan kanske inte alltid påverka allt i stunden, men mycket, på sikt och ofta! Vi synliggör valmöjligheter och främjar egenmakt. Vi diskuterar också emotionella, intellektuella och kroppsliga gränser. Hurdana gränser behövs för att man ska må bra och vad kränker integriteten?
I gruppverksamheten följer vi metodens grundupplägg, men anpassar innehållet enligt barnets eller gruppens ålder och behov. Varje träff med en grupp eller ett enskilt barn kretsar kring ett tema som vi arbetar med.
Det centrala i verksamheten är att erbjuda barn möjlighet att få skapa och uppleva en trygg atmosfär i växelverkan med andra barn, uppleva gemenskap, glädje och tillhörighet samt att lära känna sig själv bättre och kunna värdesätta sig själv och sin egen stig.