76766.jpg

Lyan tackar alla aktiva föräldrar för den fina och nyttiga responsen i huvudstadsregionens kundenkät.


Utvecklingsområden på basen av resultatet från huvudstadsregionens kundenkät 2020 


Lyan och Grytet är ödmjukt tacksamma över den fina respons vi fick av vårdnadshavarna i kundenkäten beträffande småbarnspedagogiken. Vi är särskilt glada för att bemötandet av såväl barn som föräldrar fick bästa tänkbara poäng. 

I genomsnitt, på basen av alla frågor, fick Lyan och Grytet 4,9 respektive 4,7 poäng av fem möjliga.

Trots utmärkt resultat strävar vi alltid efter att utvecklas och det finns det alltid områden som kan förbättras. Denna gång har personalen utgående ifrån familjernas önskemål tagit fasta på följande utvecklingsområden: 


1. Utveckla barnens möjligheter att delta i planeringen av verksamhetens innehåll 


Lyan: 
 

Vi planerar att utveckla barnens delaktighet i våra vardagssysslor och rutiner, bl.a. genom att i god tid träna med de yngre sådant de behöver klara av i följande grupp.

Vi frågar aktivt barnen i olika situationer vad som känns viktigt för dem, vad de skulle vilja lära sig. Barnen ges alternativ och de får välja aktivitet.

Vi strävar även efter mer fritt konstskapande och inte så inrutade mallar.

Ökad flexibilitet i tillvaron, alla behöver inte gå ut samtidigt utan här kan vi utveckla smågruppsverksamheten än mera.

Det är viktigt för barnen med mera kontinuitet i leken. Vi försöker se till så att fina byggen o.dyl. kan sparas under veckan och att leken skall ha så få avbrott som möjligt. Lekstationer i smågrupper är mycket fungerande. 


Grytet: 

 

Vi kunde bli bättre på att synliggöra det faktum att barnen de facto har möjligheter att åtminstone i viss mån påverka innehållet, bland annat genom utvärdering av verksamheten (t.ex. då barnen får rita vad som  var bäst eller sämst under veckan eller genom gemensam utvärdering under samlingen el.dyl.), genom omröstning, barnintervjuer, genom att vi i vardagen är uppmärksamma på att snappa upp barnens intressen osv.

Vi kunde bli bättre på att synliggöra barnens delaktighet i veckobreven samt under de individuella samtalen eller genom helt nya kanaler.

Nya sätt för att få barnen att påverka innehållet i verksamheten kunde vara t.ex. ”Barnråd”, mera omröstningar eller exempelvis genom att barnen i smågrupper kunde få planera verksamheten. 


2. Utveckla hanteringen av respons, idéer och önskemål från föräldrar/vårdnadshavare 

 

Lyan: 

 

För att kunna utveckla behövs det konkret respons. Här har vi tidigare haft en blankett för detta där man kan ge ris och ros. Vi vill återuppta detta och hoppas föräldrarna utnyttjar möjligheten och delar med av sina tankar i vår responslåda på daghemmet.

Utöver detta får man gärna skicka e-post med konkreta förslag för oss att ta ställning till. Varje höst och vår skickas även en utvärdering ut till familjerna där det finns möjlighet att tycka till om verksamheten samt bidra med önskemål.

 
Grytet: 

 

Vi upplever att den här frågan är lite svår att ”ta tag i” främst p.g.a. att vi helt enkelt inte kan beakta allas önskemål hela tiden, t.ex. för att de inte är genomförbara eller svåra att förverkliga så att hela gruppens behov tillgodoses. Vi upplever att vi skulle behöva veta i vilka situationer föräldrarna känner att deras idéer etc. inte beaktas, för att vi skall kunna förbättra oss. 
 
Vad gäller återkoppling generellt så kan vi ändå bli tydligare då det gäller vår kommunikation. En vårdnadshavare som kommer med idéer och önskemål har alltid rätt att få ett svar och en förklaring om något inte går att förverkliga. Detta kan ske antingen muntligt eller skriftligt. 
 


3. Mångsidigare användning av olika lärmiljöer utöver platsen för småbarnspedagogik eller förskoleundervisning samt beaktande av barnets behov och intressen 


Lyan: 


Normala år utnyttjar vi mångsidigt alla tänkbara olika lärmiljöer allt från det digitala till simhall, bollhall, bibliotek, skolan, idrottsplaner, skogen etc. Det gångna året har vi varit tvungna att skala av en hel del p.g.a pandemiläget, men i stället ersatt utlykter i närmiljön med flera virtuella möten och lärmiljöer med bl.a. robotik och programmering.

Personalen fortbildade sig inom positiv pedagogik, vilket även det blev en inkörsport till nytänkande och i förlängningen ny form av lärandemiljö. För att utveckla lärandemiljön behöver vi öka på kraven vilket leder till större självständighet hos barnen.

Vi vill även i fortsättningen satsa mycket på smågruppsverksamhet, alla behöver inte alltid göra allting samtidigt, men viktigt att alla får prova på nya saker med jämna mellanrum 


Grytet: 


Coronapandemin begränsar förstås utnyttjandet av närmiljön. Vi kan inte göra inomhusbesök och inte heller åka buss. Utfärder och besök i närmiljön som finns på gångavstånd kunde göras oftare och anpassas efter ålder.

Vi kunde också bli bättre på att berätta för föräldrarna att vi gärna tar emot tips på ”utfärdsmål”. 
Under de individuella samtalen kunde vi betona tydligare och synliggöra hur vi beaktar barnets behov och intressen, dvs. fråga mera ingående av barnet och föräldrarna om vad barnet har för behov och intressen.

Vi kunde följa upp vad vi har diskuterat oftare dock senast under uppföljningssamtalet på våren.  
Rapportering om hur vi beaktat barnets behov och intressen skall ske dagligen muntligt eller via andra kanaler.

En konkret sak som vi inleder genast är att med jämna mellanrum filma verksamheten som sedan familjerna kan ta del av tillsammans med sina barn. På detta sätt får familjerna bättre insyn i verksamheten och en möjlighet att diskutera med sina barn om vad vi gör inom småbarnspedagogiken.